RESOLVELogga in

Metoden

How the plans
are built.

Planerna byggs av fasta regler – samma indata ger alltid samma plan. AI förklarar, men bestämmer aldrig. Varje regel vilar på forskning eller beprövad praxis, och vi säger vilket. Här är hela underlaget.

Senast genomgånget 30 september 2026.

Hur vi graderar stödet

Forskning och beprövad praxis får aldrig samma status. Varje regel är märkt – i planen, i varje passgenomgång och här.

  • Stark evidensMetaanalyser eller flera kontrollerade studier som pekar åt samma håll.
  • Måttlig evidensEnskilda kontrollerade studier, stora observationsstudier eller översikter.
  • Beprövad praxisSå tränar eliten och erfarna tränare – rimligt, men inte prövat i kontrollerade studier på motionärer.

Vad planerna gör – och varför

Reglerna bakom varje plan, från 5 km till Ironman.

  • Mest lugnt, lite hårt

    Stark evidens

    Omkring 80–90 % av tiden är lugn, under första tröskeln. Hårda pass är få men riktigt genomförda. För motionärer ger olika fördelningar samma utveckling så länge det mesta är lugnt – därför är det principen, inte en exakt procentsats, som gäller.

    Oliveira m.fl. 2024 (metaanalys); Seiler 2010; Casado m.fl. 2022

  • Tröskel strax under, inte över

    Måttlig evidens

    Tröskelintervallerna ligger på 96–100 % av tröskelfarten och 93–98 % av FTP. FTP ur ett 20-minuterstest ligger i snitt något över den verkliga tröskeln, och eliten håller sig hellre strax under. Progression sker med mer tid vid tröskeln, inte med högre fart.

    Billat 2001; MacInnis m.fl. 2019; Casado m.fl. 2022

  • VO2max-intervaller på 3–4 minuter

    Stark evidens

    Intervaller nära maxpuls höjer syreupptaget mer än lugn, jämn träning. De kommer i uppbyggnaden, när grunden finns.

    Milanović m.fl. 2015 (metaanalys); Helgerud m.fl. 2007

  • Inget pass växer för fort

    Måttlig evidens

    Inget lugnt pass eller långpass blir mer än 10 % längre än ditt längsta löppass de senaste 30 dagarna. I en studie med över 5 000 löpare var ett enskilt pass som växte för mycket en tydligare skadeorsak än veckovolymen.

    Frandsen m.fl. 2025, Br J Sports Med

  • Gradvis mer, med lättare veckor

    Beprövad praxis

    Veckovolymen ökar gradvis och var tredje eller fjärde vecka är lättare. Stora hopp (över 30 % på en vecka) är kopplade till fler skador – men en exakt tioprocentsgräns har inte visat sig skydda i sig.

    Buist m.fl. 2008 (RCT); Nielsen m.fl. 2014

  • Börjar där du är

    Beprövad praxis

    Första veckan ligger nära det du tränar i dag, inte vid målvolymen. Når planen inte hela vägen står det i planen – nästa plan kan börja där den här slutar. Nybörjare får bara lugn löpning och stegringar de första fyra veckorna.

    Buist m.fl. 2008; Nielsen m.fl. 2014; Daniels 2014

  • Byggd för din nivå och din volym

    Beprövad praxis

    Fyra nivåer – nybörjare, van motionär, erfaren och elit – styr antalet kvalitetspass, hur ofta den lättare veckan kommer och uppvärmningen. Intervallernas längd följer din egen volym: omkring 8 % av veckans löptid i tröskelfart per pass och 6 % i VO2max-fart. Den som springer en och en halv timme i veckan får 2 × 5 minuter, den som springer nio timmar 3 × 14.

    Daniels 2014; Seiler 2010

  • Långpassen först när tiden är knapp

    Beprövad praxis

    Har du mindre tid än distansen brukar kräva blir vardagspassen kortare – inte långpassen. Med 10 timmar i veckan når en Ironmanplan omkring 4 h 20 min cykel och nästan två timmars löpning.

    Friel 2016; Fink 2010

  • Grund först, specifikt sist

    Beprövad praxis

    Bas, uppbyggnad, tävlingsspecifikt och nedtrappning. Det som liknar loppet mest kommer närmast loppet. Att en viss periodiseringsmodell är bäst är svagt belagt – ordningen är beprövad praxis.

    Issurin 2010; Mujika m.fl. 2018

  • Nedtrappning som behåller skärpan

    Stark evidens

    40–60 % mindre volym med samma intensitet och nästan samma antal pass. Bäst effekt på 8–14 dagar; för maraton och Ironman tre veckor, där en disciplinerad nedtrappning hörde ihop med de bästa tiderna bland 158 117 maratonlöpare.

    Bosquet m.fl. 2007 (metaanalys); Smyth & Lawlor 2021

  • Tung styrka

    Stark evidens

    Styrketräning i bas och uppbyggnad förbättrar löp- och cykelekonomin och minskar risken för skador.

    Blagrove m.fl. 2018; Lauersen m.fl. 2014 (metaanalys)

  • Träna energiintaget

    Stark evidens

    30–60 g kolhydrater i timmen i pass över 75 minuter, 60–90 g när passen närmar sig tävlingslängd. Magen går att träna.

    Jeukendrup 2014, 2017

  • Uthållig när du är trött

    Måttlig evidens

    I långa lopp avgör hur väl du behåller fart och effekt efter flera timmar. Det tränas med långa pass – därför är långpasset veckans viktigaste.

    Maunder m.fl. 2021; Jones 2024

  • Tester som håller zonerna aktuella

    Måttlig evidens

    30 minuters löptest, 20 minuters FTP-test och CSS-test i simning – först där en tröskel saknas, sedan var 6–8:e vecka i en lättare vecka.

    McGehee m.fl. 2005; Wakayoshi m.fl. 1992; tränarpraxis för intervallet

  • Andra lopp i planen

    Beprövad praxis

    B-lopp får en kort nedtrappning – fyra lugna dagar med ett öppningspass två dagar före – och lätta dagar efteråt: två efter en sprint eller 5 km, fem efter en 70.3 eller ett halvmaraton. Inga tester i loppveckan; loppet är ett bättre test. C-lopp tränar man igenom. Ligger ett B-lopp två till åtta veckor före huvudloppet blir det en generalrepetition.

    Friel 2016; Mujika 2009, Tapering and Peaking

  • Generalrepetition före loppet

    Beprövad praxis

    Två till tre veckor före loppet övas tävlingsdagen: fart, energi, utrustning och – i triathlon – växlingen. Inget nytt ska prövas för första gången på tävlingsdagen.

    Etxebarria m.fl. 2019; tränarpraxis

Prognoserna

Vad de klarar – och var de brister. Det står vid varje prognos i appen.

  • Lopptid ur ett lopp eller tröskeln

    Måttlig evidens

    Riegels formel räknar om en tid till andra distanser. Den stämmer bra för motionärer upp till halvmaraton, men är för optimistisk på maraton: hälften blev minst 10 minuter långsammare. Det står vid varje maratonprognos.

    Riegel 1981; Vickers & Vertosick 2016 (2 303 löpare)

  • Maraton ur träningen

    Måttlig evidens

    En andra, oberoende prognos ur de senaste åtta veckornas kilometer och snittfart, med ett fel på omkring ±18 minuter.

    Tanda 2011, 2022

Vad vi medvetet inte gör

Populärt är inte samma sak som belagt. Det här har vi granskat och valt bort – eller bara tagit principen ur.

  • Belastningskvoter (ACWR) som skadevarning

    Kvoten mellan akut och kronisk belastning har underkänts statistiskt – ett slumpat underlag gav samma samband med skador. Vi använder den inte som skadeargument.

    Impellizzeri m.fl. 2020, 2021

  • Dubbeltröskel (norska modellen)

    Beprövad hos eliten men inte prövad i kontrollerade studier på motionärer, och den förutsätter mycket hög volym och laktatmätning. Principen – strax under tröskeln, mer tid i stället för högre fart – finns i planerna. Dubbelpassen gör det inte.

    Casado, Foster, Bakken & Tjelta 2023

  • Polariserad träning som regel

    Polariserad fördelning var något bättre för syreupptaget hos högtränade under korta perioder, men inte för prestationen hos motionärer. Planerna är pyramidala, som världseliten i distanslöpning.

    Oliveira m.fl. 2024; Haugen m.fl. 2022

  • Exponenter för nybörjare och vältränade

    Att Riegels exponent skulle vara 1,05 för vältränade och 1,10 för nybörjare förekommer i populärlitteratur, men vi har inte hittat stöd för det.

Your plan,
built on this.

Välj mål och datum. Du ser varje vecka, varje pass och varför – innan något sparas.

Bygg din plan